Förebyggande av skador i IK Finish

I IK Finish ska varje tränare arbeta aktivt med att förebygga skador hos de aktiva. Kunskap ska inhämtas från Skånes och Svenska Friidrottsförbundets utbildningar, läromedel och från relevanta hemsidor samt internutbildningar och dialoger med andra tränare och tidigare aktiva.

Lämpliga tryckta och digitala källor:

Friidrottens Allmänna Träningslära. SISU Idrottsböcker. ISBN: 978-91-7727-061-4

Svensk Friidrott. Grundträning I Friidrott (för respektive ålder). SISU Idrottsböcker.

Friskfriidrott.se

 

Träningsplanering

Träningsplaneringen ska genomsyras av:

• Mångsidighet i träningsinriktningen så att ensidig, monoton belastning hos barn och ungdomar undviks.
• Att de fysiska grundegenskaperna tränas i rätt ålder.
• Att barn och ungdomar uppmuntras och ges möjlighet att träna flera olika idrotter vilket forskning har visat gynnar deras utveckling i längden.
• Anpassad belastningsmängd utifrån biologisk ålder och träningsbakgrund.
• Anpassad intensitet utifrån biologisk ålder och träningsbakgrund.
• Balans mellan belastning och återhämtning som bygger upp i stället för att bryta ner.
• Att teknik, koordination och hållfasthet prioriteras före maximal snabbhets-, spänst- och styrketräning. Detta gäller speciellt hos barn och ungdomar som inte vuxit klart. Först när motoriken är välutvecklad och individen är förberedd får belastningarna ökas.
• God periodisering av belastningsmängd och -intensitet hos ungdomar, juniorer och seniorer.

Extra hänsyn ska tas till:

• Belastningen som intensiv hoppträning och träning med spikskor innebär.

Observera att t ex enbenshopp, häckhopp och nedhopp (drop jump/depth jump) innebär stora belastningar av tillväxtzoner, mellanfotsben, leder, muskler och ligament vilket ökar risken för både akuta skador och överbelastningsskador. Låg- och medelintensiv hoppkoordination (hoppsasteg, vristhopp över mycket låga häckar), mångsteg och jämfota lådhopp (upp och ner på en lagom hög låda) är skonsammare alternativ och icke grenspecifik hoppträning ska i regel alltid genomföras i löparskor som dämpar belastningen betydligt mer än spikskor som primärt ska användas vid grenspecifik träning nära inpå och under tävlingssäsongen växlat med löparskor och träning på gräs, speciellt på första passet efter en tävling. Hoppträning kan också göras på mattor för att minska belastningen.

• Att träningspassen sprids ut under veckorna och att de i möjligaste mån inte schemaläggs sent på kvällen.

Träningsgenomförande

• Uppvärmning av alla aktuella muskelgrupper likväl som nervsystemet ska genomföras under tillräcklig tid (ca 20 – 45 min) för att förbereda kroppen på den kommande belastningsintensiteten.
• Anpassning av belastningsmängd, -intensitet och övningar ska vid behov göras utifrån respektive aktivs aktuella dagsstatus.
• Tillräcklig vila ska ges mellan särskilt krävande moment i vilka skaderisken är förhöjd.
• Korrekt utrustning ska användas som minimerar skaderisken. Exempelvis ska träningshäckar primärt användas i stället för tävlingshäckar utom på enstaka tävlingsförberedande pass. Tränare ansvarar för att i god tid meddela styrelsen om lämplig utrustning saknas.
• Lämpliga kläder ska användas utifrån väderlek och underlag.
• Tränare ansvarar för att första hjälpen och elastisk linda finns nära till hands.
• Äldre aktiva som tränar själva ansvarar för att ha en egen elastisk linda med sig i träningsväskan.

Tävlingsplanering

• Antalet tävlingar och grenar ska väljas med måtta och hänsyn till ålder, tränings- och tävlingssbakgrund samt tidpunkt under säsongerna. Kvalitet är viktigare och skonsammare än kvantitet och den aktive ska behärska grenen någorlunda väl och vara mentalt förberedd för att ha nytta av att tävla, öka möjligheterna till en positiv upplevelse och minska sin skaderisk.

Extra hänsyn ska tas till:

• Belastningsmängden det kan innebära både mentalt och fysiskt att delta i en gren med både försök, semi och final i löpgrenar och kval och final i teknikgrenar.
• Att fokus hos barn och ungdomar inte är på placering och resultat. Resultatdelen av tävlingarna ska avdramatiseras av tränare och föräldrar mellan och under tävlingar.
• Personlig utveckling är viktigare än placering.
• Tränare ska i stället för resultat hellre prata om det tekniska genomförandet, de mentala aspekterna såsom anspänningsnivå och känslor, uppmuntra rörelseglädjen och betona det positiva i stunden, det sociala och personlighetsutvecklande i tävlandet.
• Föräldrar ska också undvika att fokusera på resultat och ska låta tränaren ansvara för den tekniska utvecklingen utan i stället också prata mer om känslorna, det sociala och praktiska runtomkring.
• Tillfällen då aktiva ombeds deltaga i en gren som de normalt sett inte tränar såsom vid lagtävlingar. Är den aktive inte förberedd och det finns en uppenbar skaderisk ska deltagande inte tillåtas.

Tävlingsgenomförande

• Uppvärmning av alla aktuella muskelgrupper likväl som nervsystemet ska genomföras under tillräcklig tid (20 – 45 min) för att förbereda kroppen på den kommande belastningsintensiteten.
• Anpassning av deltagande ska vid behov göras utifrån respektive aktivs aktuella dagsstatus och tidsprogrammet med hänsyn till skaderisk.
• Lämpliga kläder ska användas utifrån väderlek och underlag.
• Tränare och ledare ansvarar för att första hjälpen-väska och elastisk linda finns nära till hands.
• Äldre aktiva som tränar själva ansvarar för att ha en egen elastisk linda med sig i träningsväskan.
• De aktiva ska alltid ges kännedom om vilka tränare som finns på plats och kan hjälpa till vid behov. Kan inte ordinarie tränare närvara bör denne ta kontakt med andra som kan.
• Barn under 12 år bör alltid ha en tränare med på plats under tävling.

Ledarskap, kommunikation och rehabiliteringsplan vid skada eller allvarlig sjukdom

• Varje tränare bör inta en mentorsroll gentemot sina aktiva från ungdomsåren och framåt.
• Huvudansvarig tränare och hjälptränare ska ha en aktiv kommunikation med både de aktiva och deras föräldrar för att visa att de är sedda men även fånga upp avvikelser i hälsa och dagsform.
• Vid skador och känningar bör en tydlig plan mellan den aktive och huvudtränaren skapas för att möjliggöra läkning och återhämtning på bästa sätt till dess att den aktive är i full träning. I planen ingår att bestämma vem som ansvarar för att diagnosen ställs, rehabiliteringsupplägget bestäms samt hur och när det ska genomföras, t ex hemma och/eller på plats under ordinarie träningstider.
• Vid misstanke om att en aktiv har annan sjukdom som går ut över hälsa och träning så ska eventuella övriga tränare för den aktive informeras. Om misstanke då kvarstår ska vårdnadshavarna informeras om tränarnas oro för den aktives hälsa utifrån det de observerat. Kontakt ska också tas med krisgruppen för att kunna få stöd till handlingsplan samt för hjälp att värdera och hantera eventuell påverkan på föreningen i stort.